I Samhällskunskap 1a1 framgår det att en ska diskutera bland makt, jämställdhet, mänskliga rättigheter samt grupper och individers identitet. Detta möjliggör arbete med heteronormen, sexualbrott och hatbrott samt exponering på internet.
Till Samhällskunskap 1a1 finns tre faktafilmer på tio minuter med expertintervjuer samt nio dokumentära berättelser på tre till fem minuter där olika människor med personlig ton talar om ett ämne kring sexualitet och identitet. Till varje film följer tre diskussionsfrågor och två till tre övningsuppgifter där eleverna får möjlighet att lära sig mer, undersöka och analysera. Samtliga filmer, diskussionsfrågor och övningar följer kursplanens mål.
Sugen på att lära dig mer om normkritik? Kolla in normkritisk skola eller boka utbildning för fördjupande diskussioner.
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Sexuella rättigheter
Sexuella rättigheter belyser hur synen på kön, sex och jämställdhet har förändrats över tid och hur dagens sexuella rättigheter kommit till. Filmen ger ett historiskt perspektiv på de rättigheter vi har idag och belyser betydelsen av dem i vårt nutida samhälle. Filmen öppnar också upp för samtal och diskussion kring normer och makt, historiskt och idag.
Vi har sju diskrimineringsgrunder i Sverige för att skydda människor mot trakasserier. Det finns också lagar mot sexuella trakasserier och andra sexualbrott så som ofredande och våldtäkt. Men trots att vi har lagar som ska förhindra kränkningar, hatbrott och sexualbrott är dessa brott eller rädslan för dem, något som påverkar mångas vardag.
Ämnesplan
Centralt innehåll
Samhällskunskap 1a1, 1b
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Samhällskunskap 2
"Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor."
Diskussionsfrågor
Vad är jämlikhet och rättvisa för dig?
Rätten att inte diskrimineras på grund av exempelvis kön och sexuell läggning regleras av diskrimineringslagen. Vilken betydelse har dessa rättigheter för människor i vardagen?
Kvinnor och homo- och bisexuella män, har tidigare inte haft samma juridiska rättigheter som heterosexuella män. Nu finns det lagar som möjliggör ett mer jämlikt samhälle, men fortfarande utsätts hbtq-personer för hatbrott och kvinnor har exempelvis generellt lägre lön än män. Varför har vi inte ett jämlikt samhälle när det finns lagar som möjliggör det?
Övningsuppgifter
Låt eleverna undersöka statistik för hatbrott, våldtäkter, våld i nära relationer och sexuella trakasserier på SCB:s och BRÅ:s webbplatser. Diskutera gärna vikten av att anmäla brott samt vad begreppet ”mörkertal” är. Ge eleverna i uppdrag att själva eller i par skriva insändare eller debattartiklar där de argumenterar kring hur dessa brott ska försvinna och hur vi skapar ett samhälle där alla människors lika värde respekteras.
Material: Datorer, whiteboardpennaUnder 1900- talet blir kvinnor myndiga, får rösträtt och kan i lagens mening arbeta med vad de vill.
- Hur tror du vår ojämlika historia påverkar möjligheten till ett jämställt samhälle idag?
- Hur tror du denna historia påverkar samhällets syn på kvinnor idag?
Låt eleverna diskutera i smågrupper och sammanfatta i helklass genom att göra en mindmap på tavlan.
Material: WhiteboardpennaLåt eleverna undersöka hur er skola arbetar med jämställdhet och jämlikhet. Ge dem i uppgift att intervjua lärare, rektor eller någon person ur skolans likabehandlingsteam eller gör en enkätundersökning bland eleverna kring hur de uppfattar skolan i jämlikhetsfrågor. Låt sedan eleverna diskutera i smågrupper hur arbetet skulle kunna utvecklas och bli bättre och avsluta med att grupperna presenterar sina idéer för resten av klassen. Resultatet kan med fördel överlämnas till Rektor eller skolans likabehandlingsteam.
Material: Penna, papper
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Sex och lust
Filmen Sex och lust fokuserar på att belysa hur lust och kåthet finns med människan genom hela livet och inte är beroende av personens kön, ålder, könsuttryck eller funktionsförmåga. Temat ger en bredare bild av sex än endast penetrerande vaginalsamlag och lyfter upp olika sexuella praktiker på ett likvärdigt vis.
Det är viktigt att du som lärare inte fokuserar på det negativa med sex och vilka risker som finns, utan talar om sex och sexualitet som något positivt och något som eleverna kan bejaka på olika sätt om de känner för det. En positiv syn på sexualitet som förknippas med njutning, ömsesidighet och lust öppnar upp för att prata om sex på ett tryggt och respektfullt sätt.
Ämnesplan
Centralt innehåll: Samhällskunskap 1a1, 1b
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Syfte
"I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter."
Diskussionsfrågor
Varför får tjejer ibland horrykten om de flörtar, strular eller har sex medan killar blir kungar eller players om de gör samma sak?
Kan det vara svårt att prata om att en gillar porr eller kan det vara tabu att berätta att en är nyfiken på att stimulera och smeka analen? Kan det skilja sig åt om det gäller tjejer eller killar?
Finns det olika förväntningar på tjejer, killar och transpersoners sexualitet eller hur de ska bete sig i sexuella situationer? I så fall, varför?
Övningsuppgifter
Ibland talas det om sexuellt handlingsutrymme, att olika människor beroende på exempelvis kön och sexuell läggning kan ha olika möjlighet att leva ut sin sexualitet utan att exempelvis bli kallade hora. Låt eleverna fundera och samtala om hur samhället kan bli mer jämlikt. Spela in en film/podcast eller skriv en debattartikel kring varför det är viktigt att alla ska ha samma villkor att leva ut sin sexualitet.
Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.
Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/
Material för debattartikel: Dator alt. penna, papperLåt eleverna läsa om sex i en ”tjej- eller killtidning” och fundera kring hur tidningen skriver om sex. Jämför resultaten i helklass.
- Förutsätts det att du har en viss läggning?
- Vems njutning är i fokus?
- Handlar det om att bli sexig eller se attraktiv ut?
- Hur beskrivs i så fall sexighet?
- Vem inkluderas och vem exkluderas?
Material: ”Tjej- och killtidningar” alt. dator
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Oskuld är ingen skuld
I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap som heteronormen skapar och hur det påverkar unga människor. Berättelsen kan väcka tankar kring alkoholkonsumtion, sexualitet, identitets- samt integritetsfrågor.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Alla vet att människor kan vara hetero-, homo- eller bisexuella. Varför tar många ändå förgivet att folk en möter är heterosexuella och att ett par av samma kön är homosexuella?
Vad kan du göra för att förbättra din skola och göra den till en mindre heteronormativ (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet) plats?
Övningsuppgifter
Ge eleverna i uppgift att undersöka heteronormen i skolan genom att granska hur era läroböcker (nuvarande eller äldre exemplar) skriver om sex och familjebildning.
- Finns det något som framstår som mer ”normalt” kring sexualitet, relationer, sex och familjebildning?
- Hur framställs män och kvinnor?
- Framställs något kön som mer aktiv eller passiv än de andra?
- Vilken sort sex (oral, anal, vaginal, smeksex) står det mest om?
- Finns det information om hur en kan ha säkrare sex förutom att använda kondom vid vaginala samlag?
Låt sedan eleverna skriva en kort text eller diskutera i par kring de resultat som framkommit.
Material: Kurslitteratur, dator, papper, penna
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Mot min vilja
Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja ha sex, samt belyser känslan av svårighet att säga nej. Berättelsen kan också väcka tankar kring alkohol, könsroller och vikten av lyhördhet.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Hade du uppfattat historien annorlunda om huvudpersonen varit en tjej och hon träffat en kille på krogen? Varför eller varför inte?
Kan det som kille vara tabu att tala om att en inte har någon sexlust? I så fall, varför det?
Övningsuppgifter
Övning Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppdrag att diskutera nedanstående frågor kring normer, genus och sexualitet. Avsluta diskussionen genom att sammanfatta i helklass.
- Varför är det ofta så att tjejer blir kallade horor om de har sexuella relationer medan killar blir kungar/players/bockar?
- Är det lättare för en tjej att säga att hon inte är sugen på sex än för en kille? Varför, varför inte
- Varför förväntas ofta en kille vara redo för sex och kunna få stånd?
- Hur tror du föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar människor i vardagen?
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Mina två mammor
Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende på land och kultur. Berättelsen kan väcka tankar kring självbestämmande och frigörelse från sina föräldrar samt betydelsen av ärlig och öppen kommunikation inom familjen.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Syfte
"I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Tycker du att Sverige är ett öppet land gällande sexualitet och kärlek? Varför eller varför inte?
Alla vet om att familjer kan se ut på många olika sätt, men ändå ser vi nästan bara mamma-pappa-barn-familjer i nyheter och i populärkultur. Hur tror du att vi människor påverkas av att det visas få alternativ till kärnfamiljen i media och populärkultur?
Övningsuppgifter
Nedan finns olika betydelsefulla händelser för hbtq-personers rättigheter i Sverige. Ge eleverna i uppgift att välj en av dem eller någon annan och skriv en text om händelsen och vilka konsekvenser händelsen hade ur mänskliga rättigheters synpunkt.
- När och hur gick det till då Socialstyrelsen ockuperades 1979?
- När och hur gick det till när sjukdomsstämpeln togs bort?
- När och hur gick det till när partnerskapslagen instiftades?
- När och hur gick det till när det blev möjligt för samkönade par att adoptera?
- När och hur gick det till när Sverige fick en könsneutral äktenskapslagstiftning?
- När och hur gick det till när Sverige avskaffade tvångssteriliseringen av transsexuella?
- När och hur gick det till när lesbiska par kunde skaffa barn genom assisterad befruktning i Sverige
- När och hur gick det till när kriminaliseringen av homosexuella handlingar försvann?
Material: Kurslitteratur, dator, papper, penna
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Min kropp och jag
I filmen Min kropp och jag belyser vi kroppen i relation till skönhetsideal, normen om funktionsfullkomlighet och föreställningar om manligt och kvinnligt. Temat behandlar även könsroller och ideal inom idrotten och dilemman som uppstår när normen utmanas eller bryts.
Funktionsnedsättningar, synliga och osynliga, glöms ofta bort i undervisningen och osynliggörs i populärkultur såväl som i läromedel. Som lärare är det viktigt att se hela människan, ingen person är sin funktionsnedsättning utan personen har en funktionsnedsättning. Inte heller är funktionsnedsättningen något en ska behöva definiera sig själv genom.
Ämnesplan
Centralt innehåll, Samhällskunskap 1a1, 1b
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Hur tror ni att förväntningar om killigt och tjejigt styr vilka val av ex idrott, studier och jobb som vi gör? Hur fria är våra livsval egentligen?
När en bebis föds är ofta en av de första frågorna om barnet är en flicka eller pojke, varför tror ni det är viktigt att veta? Vad får detta för effekter på barnets identitetsskapande på sikt tror ni?
Varför anses vissa kläder, mönster och färger passa bättre på ett kön och sämre på ett annat? Hur tror du att dina egna val av kläder styrs av förväntningar på killigt och tjejigt?
Övningsuppgifter
Låt eleverna titta på umo.se:s film ”Om könsidentitet och könsuttryck och diskriminering” i serien ”Du har rätt att behandlas rättvist”. Låt sedan eleverna läsa diskrimineringslagstiftningen och diskutera filmen i mindre grupper och samtala om hur skolan kan bli en mindre normativ plats där alla oavsett könsidentitet och könsuttryck kan trivas och känna sig trygga. Grupperna presenterar sina tankar för varandra avslutningsvis.
Material: DatorLåt eleverna göra två kollage tillsammans, ett med alla män de hittar i reklamannonser i tidningar och ett med alla kvinnor de kan hitta i reklamannonser i tidningar. Diskutera sedan tillsammans kring de två kollagen, vilka och budskap som finns i bilderna? Vilka konsekvenser har normerna för enskilda människor och för samhället i stort? Fundera kring etnicitet, funktionsnormer, könsuttryck, skönhetsideal när ni tittar på bilderna. Avsluta övningen med att låta eleverna enskilt skriva och diskutera hur de tror att den ensidiga och stereotypa gestaltningen av män och kvinnor påverkar ungdomars identiteter och kroppsuppfattning.
Material: Veckotidningar, dagstidningar, stora papper, färgpennor, limLåt eleverna granska sportsidorna i en tidning eller på en webbplats eller på ”sporten” i tv-nyheterna. Låt dem räkna hur många reportage/inslag som handlar om kvinnors idrottande, om mäns och om handikappidrott. Låt sedan eleverna diskutera huruvida det är en rättvis rapportering eller inte och vilka konsekvenser rapporteringen får för kvinnors, mäns och personer med funktionsnedsättningars idrottande. Uppmuntra eleverna att diskutera resultatet i förhållande till demokrati, makt, jämlikhet och jämställdhet.
Material: Dator, Morgon/kvällstidning
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Klämd mellan två kulturer
I berättelsen Klämd mellan två kulturer får vi följa en kvinna som hjälper Maja att få ett nytt liv bortom sin kontrollerande familj, där hon själv kan välja sitt liv och partner. Berättelsen kan väcka tankeställare kring hur familjen formar identitet. Den kan också väcka tankar kring samhällsproblem som våld i nära relationer.
* När vi i På tal om 6 talar om hedersproblematik, menar vi hot, våld och förtryck i hederns namn. Med heder menar vi den kontroll som riktas mot en person i familjen, släkten eller i en annan form av gemenskap på grund av den skam och vanära familjen/släkten/gemenskapen upplever sig ha drabbats av genom att någon medlem bryter mot de normer och regler som finns inom gruppen. Hedersproblematik är inte bundet till någon särskild religion, samhällsklass, land eller kulturell tillhörighet. Hedersproblematik bör ses som en global och religiöst obunden problematik.
En bra tumregel är att ha ett rättighetsperspektiv i undervisningen, då kan en allmänt tala om allas rättigheter utan att tala om specifika grupper och då riskerar att reproducera stereotypa bilder. Om du tycker det känns knepigt, ta då hjälp av dina kollegor eller ta kontakt med närmaste kvinnojour och bjud in dem att tala om ämnet i klassen.
Ämnesplan
Centralt innehåll, Samhällskunskap 1a1, 1b
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
I Sverige är det förbjudet att tvinga någon att mot sin vilja att exempelvis gifta sig, men vet du vilka rättigheter du har att själv bestämma över din kropp och dina livsval?
Hederskulturer finns i olika religioner och i olika delar av världen. Tycker du att det är tydligt i nyhetsmedier och i filmer?
Övningsuppgifter
Låt eleverna göra en podcast/film/text kring de rättigheter som finns kopplande till äktenskap och sex. Låt dem också undersöka var en kan vända sig om en är utsatt för hedersvåld, övervakning eller är rädd att bli bortgift.
Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.
Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/
Material för text: Dator, penna, papper
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Killen bredvid
Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och äktenskapets betydelse för identitetsskapandet.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Vad tror du hade hänt om killen i filmen inte hade kontaktat medierna?
Hur tror du sexuell läggning påverkar människors möjligheter till lika villkor i samhället?
Övningsuppgifter
I Sverige får ingen diskrimineras på grund av sexuell läggning, ändå var det svårt att hitta en präst som ville viga killarna. I det här fallet fick killarna hjälp genom att kontakta medierna i hemstaden som kunde uppmärksamma problemet. Låt eleverna diskutera kring hur homofobi i samhället kan minskas. Är publicitet och mediedebatt lösningen på problemet med homofobi? Eller är det utbildning av myndigheter och skolor som är lösningen? Eller en blandning? Skapa ett panelsamtal med en moderator där ni diskuterar hur samhället kan bli mindre heteronormativt (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet). Eleverna förbereder sig genom att läsa på umo.se, rfsu.se, rfsl.se eller annan webbplats om heteronormen och dess negativa konsekvenser.
Material: Dator, papper, penna
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Jag vill inte vara hemlig längre
Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna jag. Berättelsen kan väcka tankar kring snäva könsnormer och förväntningar baserade på kön.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Varför finns det vissa saker som anses passa bättre för tjejer och andra för killar?
När Ann-Christine växte upp fanns ingen öppen transperson i hennes närhet. Hur tror du förebilder, människor som vågar komma ut, påverkar ungdomar i sitt identitetssökande?
Övningsuppgifter
Ge eleverna i uppdrag att läsa på om transfrågor och könsöverskridande identitet på exempelvis umo.se eller transformering.se för att sedan granska skolans ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” kring hur skolan ska jobba med transpersoner eller personer med könsöverskridande identitet. Låt eleverna intervjua lärare och rektor kring hur skolan arbetar med dokumentet. Diskutera planen och kom med förslag på förbättringar.
Material: Dator, ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”, penna, papper
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Jag skäms inte över att ha HIV
I Jag skäms inte över att ha hiv berättar Åsa hur hon själv och omgivningen reagerade på hennes hiv-status och hur det är att leva som hiv-positiv i Sverige idag. Berättelsen kan väcka tankar kring stigma, fördomar och okunskap.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Åsa säger att hon varken är rädd att folk ska vända henne ryggen eller skamsen över att vara hiv-positiv. Ändå är hon inte öppen med sin sjukdom. Varför tror ni ett virus som inte längre är en dödsdom i vårt land fortfarande leder till sådan rädsla?
Hur skulle det påverka samhället om kunskapen om HIV var större?
Övningsuppgifter
Titta på eller läs utdrag ur Jonas Gardells serie Torka inga tårar utan handskar, alternativt se hela filmen. Dela upp klassen i smågrupper och låt dem diskutera kring hur det skulle se ut om hiv hade kommit till Sverige idag.
Material: Film/Tv-serie/bok Torka inga tårar utan handskar av Jonas Gardell
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Jag ÄR inte min synskada
I filmen Jag ÄR inte min synskada berättar en kille på 26 år om att få självförtroende och hitta modet att våga träffa någon. Berättelsen tar upp föreställningar kring personer med funktionsnedsättning, men också om hur ens egna fördomar kan se ut och komma till uttryck. Filmen kan också väcka tankar kring betydelsen av bekräftelse och närhet.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Hur tror du föreställningar och förutfattade meningar påverkar bemötandet av människor?
Vilka fördomar tror du människor har om dig? Hur påverkar det dig i din vardag?
Övningsuppgifter
Dela in eleverna i grupper och be dem gå in på myndigheten Handisam (handisam.se) för att titta på filmerna ”Öka tillgängligheten nu” och inspireras till att göra egna sketcher där normer synliggörs genom att vända på perspektiven. Ge eleverna i uppdrag att spela in kortfilmer eller göra seriestripps.
Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/
Material för seriestripp: penna, papper, färgpennor
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Från flicka till bög
I Från flicka till bög beskriver killen i filmen resan genom sin pågående könskorrigering. Killen berättar om människors inskränkthet och om hatbrott genom mordhot, men han berättar också om familjens och de nya vännernas stöd. Berättelsen beskriver vikten av att kunna vara sig själv fullt ut och längtan efter att få smälta in. Berättelsen kan också väcka tankar kring bi-, homo- och transfobi samt snäva könsnormer i samhället.
Ämnesplan
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?
Hatbrott kan ske med olika motiv, exempelvis transfobiska, homofobiska eller rasistiska. Hur kan vi minska hatbrotten och skapa ett mindre heteronormativt (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet) samhälle?
Har du någon gång upplevt att du inte kan vara dig själv och “bara smälta in”? Hur tror du att det påverkar livet när/om en aldrig kan smälta in och bara vara sig själv?
Övningsuppgifter
Ge eleverna i uppgift att skriva en debattartikel på ämnet hatbrott. Utgångspunkten för artikeln är ”din bästa vän har blivit utsatt för ett hatbrott med bi-, homo- eller transfobisk grund. Du bestämmer dig för att skriva en debattartikel kring vikten av att förhindra hatbrott i samhället med start i skolan.” Som research kan eleverna läsa om bi-, homo- och transfobi och heteronormativitet på umo.se. De kan också läsa statistik över hatbrott på Brottsförebyggande rådet, bra.se
Material: Dator, papper, penna
Om filmen
OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer
Att säga ja och nej
I filmen Att säga ja och att säga nej belyser rätten att definiera sina egna gränser för att både kunna säga ja och nej till sex. Filmens fokus är kommunikation, att våga berätta vad en vill, att våga ta initiativ, men också att kunna ta emot ett nej på ett respektfullt sätt. ”Tema- Att säga ja och att säga nej” vill uppmuntra till att både tänka kring ömsesidighet och att ärligt kommunicera om sex.
Som lärare är det viktigt att komma ihåg att tjejers och killars lust är lika olika som lika och att det i hög grad är normer kring killars och tjejers sexuella handlingsutrymme som påverkar hur detta uttrycks. Medelåldern för den sexuella debuten är 16 år men åldern varierar kraftigt, tjejer debuterar generellt något tidigare än killar. Majoriteten är nyktra och beskriver sin sexdebut (med en partner) som en positiv upplevelse. Som fortbildning rekommenderar vi dig att läsa UngKAB och ta del av ungdomars attityder och sexuella hälsa. Undersökningen hittar du här.
Ämnesplan
Syfte
"I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter."
Centralt innehåll
"Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgång punkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap."
Diskussionsfrågor
Hur tror du kön påverkar ungdomars sexuella handlingsutrymme?
Finns det andra faktorer än kön som kan göra att det känns lättare eller svårare att säga ja eller nej?
I vilka situationer tycker du att normer om kön eller könsroller blir tydliga?
Övningsuppgifter
Att själv välja om och med vem man vill ha sex med är en mänsklig rättighet. Undersök vad som står kring sexuella rättigheter och vad du har rätt till. Läs RFSU:s rättighetspraktika eller på http://www.manskligarattigheter.se/. Gå igenom tillsammans på tavlan.
År 2010 startade en diskussion på twitter under #prataomdet. Ta reda på vad #prataomdet handlade om och varför många människor tyckte det var en viktig diskussion. Finns det någon # som du skulle vilja starta och varför tycker du det är en viktig diskussion? Diskutera i smågrupper och redovisa # förslag på tavlan.