Idrott och hälsa

för Gymnasiet

Ämnet Idrott och hälsa ska aktivt motverka stereotypa föreställningar om vad som anses manligt respektive kvinnligt, belysa kroppsideal, jämställdhet, könsmönster och identitet i förhållande till motion och idrott. 

Till Idrott och hälsa finns en faktafilm på tio minuter med expertintervjuer samt en dokumentär berättelse på tre till fem minuter där det med personlig ton talas om ett ämne kring sexualitet och identitet kopplat till idrottsämnet. Till varje film följer tre diskussionsfrågor och en till tre övningsuppgifter där eleverna får möjlighet att lära sig mer, undersöka och analysera. Samtliga filmer, diskussionsfrågor och övningar följer kursplanens mål.

Sugen på att lära dig mer om normkritik? Kolla in normkritisk skola eller boka utbildning för fördjupande diskussioner.

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Min kropp och jag

I filmen Min kropp och jag belyser vi kroppen i relation till skönhetsideal, normen om funktionsfullkomlighet och föreställningar om manligt och kvinnligt. Temat behandlar även könsroller och ideal inom idrotten och dilemman som uppstår när normen utmanas eller bryts.

Funktionsnedsättningar, synliga och osynliga, glöms ofta bort i undervisningen och osynliggörs i populärkultur såväl som i läromedel. Som lärare är det viktigt att se hela människan, ingen person är sin funktionsnedsättning utan personen har en funktionsnedsättning. Inte heller är funktionsnedsättningen något en ska behöva definiera sig själv genom. 

Ämnesplan

Syfte
"Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande."

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
"Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande."

Diskussionsfrågor

  • Tror du föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt spelat roll när människor väljer motionsform eller idrott?

  • Idag ser vi sällan personer med olika funktionsnedsättningar i mediebruset, om det skulle ändras och vi såg flera olika typer av kroppar, med och utan funktionsnedsättning, tror du då människor skulle förändra sin syn på hur en kropp bör ser ut och fungera?

  • I en del idrottssammanhang råder det starka machoideal, en ska vara tuff och hård, och kommentarer som ”spela inte som en kärring” och ”tjejkast” hörs ofta. På vissa platser förekommer det inkilningsriter som är både kränkande och obehagliga. Har ni själva upplevt detta i verkligheten eller hört om andra som fått vara med om det? Vad kan vi göra åt det?

Övningsuppgifter

  • Låt eleverna gå in på Svenska idrottsförbundet och läsa statistik om kvinnor och mäns idrottande och motionerade. Ge eleverna i uppgift att diskutera hur vi kan uppmuntra alla att själva utan normer och förväntningar välja en idrott/motionsform som en vill utöva. Samla alla tips på tavlan.
    Material: Dator, whiteboardpenna

  • Både skolidrotten och föreningsidrotten är ofta könsindelad genom lag, omklädningsrum och tävlingar. Ge eleverna i uppdrag att söka information på umo.se, rfslungdom.se eller transformering.se och ta fram förslag på hur skol- och föreningsidrotten på ett bättre sätt kan inkludera transungdomar. Avslutningsvis kan förbättringsförslagen sammanfattas och mailas ut inom skolan och till föreningsidrotten i kommunen.
    Material: Dator

  • Låt eleverna titta på umo.se:s film ”Om funktionalitet och diskriminering” i serien ”Du har rätt att behandlas rättvist”. Ge sedan eleverna i uppdrag att läsa diskrimineringslagstiftningen och diskutera filmen i mindre grupper och samtala om hur skolidrotten, föreningsidrotten och motionsidrotten kan vara tillgängliga för alla på lika villkor. Grupperna presenterar sina tankar för varandra avslutningsvis.
    Material: Dator, utskrift på diskrimineringslagen

Om filmen

Längd: 
10,5 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Anja Hirdman, Håkan Larsson och Olle Waller

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Ingen är ju perfekt

Ingen är ju perfekt är en berättelse som kretsar kring skönhetsideal och könsstereotyper. 19-åriga Anton berättar om sina killkompisars syn på hur den perfekta tjejen ska se ut och den jargong om skönhetsideal som han upplevt i omklädningsrummet efter hockeyträningen. Anton berättar också vad som händer när han vill bryta mot modetrender och skönhetsideal. Berättelsen kan väcka tankar om normer som finns kring manlighet och skönhetsideal och hur det påverkar hur vi talar om och ser på varandra.

Ämnesplan

Syfte
"Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och moral i relation till idrottsutövande."

"Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
6. Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande."

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Skiljer sig kroppsidealen inom idrottsvärlden i jämförelse med samhället i stort?

  • Hur kan vi motverka en hård jargong i omklädningsrummen, på skolidrotten eller på fritiden?

Övningsuppgifter

  • Dela upp eleverna i par eller smågrupper och ge dem i uppdrag att undersöka Riksidrottsförbundets Policy och mål för en mer jämställd idrott där alla kan delta på samma villkor. Därefter gör eleverna frågor och kontaktar en idrottsföreningen i närområdet för en intervju kring hur den föreningen jobbar med jämställdhet och eller mångfald.
    Material: Dator alt. Riksidrottsförbundets policy och mål för en mer jämställd idrott utskriven, papper och penna

Om filmen

Längd: 
3,5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Anton
Medverkande: 
Zebastian Westin