Samhällskunskap

för Högstadiet

I kursplanen för Samhällskunskap 7-9 framgår det att en ska diskutera bland annat jämlikhet, jämställdhet, identitet, sexualitet och medierepresentation. Detta möjliggör arbete med normer och föreställningar kring kön och sexualitet, sexuella rättigheter och ohälsa kopplat till starka hetero- och funktionsnormer. 

Till Samhällskunskap 7-9 finns sex faktafilmer på tio minuter med expertintervjuer samt 16 dokumentära berättelser på tre till fem minuter där olika människor med personlig ton talar om ett ämne kring sexualitet och identitet. Till varje film följer tre diskussionsfrågor och en till tre övningsuppgifter där eleverna får möjlighet att lära sig mer, undersöka och analysera. Samtliga filmer, diskussionsfrågor och övningar följer kursplanens mål.

Sugen på att lära dig mer om normkritik? Kolla in normkritisk skola eller boka utbildning för fördjupande diskussioner.

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Tro, religion och kultur

Tro, religion och kultur fokuserar på att belysa hur olika religioner samt hur olika riktningar inom religionerna och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och sex.

Som lärare är det lätt att hamna i normfällor och generaliseringar kring religioner och sexualitet. Det är därför viktigt att tala om det som är generellt för livsåskådningen så som grundtankar men också att betona den stora variationen inom religionerna. Ofta är skillnaden mellan hur olika riktningar inom en religion tolkar frågor som rör exempelvis könen och sexualitet stor. Det medför att likheterna mellan olika grupper i olika religioner kan vara stor. Att arbeta med detta breda perspektiv är en förutsättning för att utveckla förståelsen hos eleverna och skildra frågor kring sexualitet och relationer på ett nyanserat sätt.

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper 
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet." 

Diskussionsfrågor

  • Är religiositet eller att inte tro (avsaknaden av religiositet) en viktig del av ens identitet?

  • Vilka andra faktorer förutom religion tror du är viktiga delar i hur en människa skapar sin syn på sexualitet och könsroller?

  • Finns det någon grupp du upplever framställs mindre sann eller rättvist i medierna? På vilket sätt?

Övningsuppgifter

  • Ge eleverna i uppdrag att undersöka vem Malala Yousafzai är och vad hon arbetar för. Diskutera sedan med eleverna hur Malala framställs i medierna och om framställningen är stereotyp eller om hon är en normbrytare i medierna, i så fall på vilket sätt?
    Material: Dator, alt. Utskrivna artiklar, eller tidningar

  • Katolska kyrkan tar i många fall avstånd från preventivmedel och förespråkar istället avhållsamhet innan äktenskapet och trohet inom äktenskapet. Ge eleverna i uppdrag att undersöka hur budskap från religioner eller religiösa ledare påverkar sexuella och reproduktiva rättigheter, så som exempelvis sex- och samlevnadsundervisning samt tillgången till preventivmedel och säkra aborter världen över. Diskutera sedan genom att koppla till konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
    Material: Dator, konventionen mot mänskliga rättigheter och barnkonventionen digitalt eller tryckt

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Religionskunskap

Alla människor känner sig inte bekväma i sitt biologiska kön och andra vill varken kategoriserar sig som man eller som kvinna. Ge eleverna i uppdrag att surfa in på rfslungdom.se och ladda ner och läsa ”Är du kille eller tjej?". Diskutera sedan i smågrupper och skriv en plan på hur skolan och övriga samhället kan inkludera transpersoner bättre. Sammanfatta dessa till ett dokument och maila till rektor och likabehandlingstemat på skolan samt till kommunalpolitiker.
Material: Dator alt. utskriven folder

Om filmen

Längd: 
10, 5 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Christer Hedin, Jesper Svartvik och Elli Mokus

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Tro, hopp och sex

Tro, hopp och sex handlar om Jonas, 29 år, som inte kan ha sex med sin fru trots att lusten finns och om hur det är att få hjälp med sina sexuella problem. Filmen tar också upp frågor kring avhållsamhet och varför en del väljer att vänta med sex till äktenskapet. Historien kan väcka tankar kring kommunikation samt hur tro och religion kan forma människors identitet och sexuella utlevnad.  

Kursplan

Centralt innehåll, Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • På vilket sätt kan problem i sexlivet påverka identiteten tror du?

  • Hur tror du media och populärkultur påverkar våra föreställningar kring hur ett bra sexliv ser ut?

Övningsuppgifter

  • Att gifta sig är för många en viktig handling på grund av exempelvis religion, kultur eller tradition. Ge eleverna i uppgift att undersöka i hur samboskap, äktenskap och partnerskap ser ut och skiljer sig från varandra ur lagens mening. Eleverna presenterar genom att skriva en text eller göra ett kollage med förklarade bilder och illustrationer.
    Material: Kurslitteratur, dator, papper, penna, färgpennor

Om filmen

Längd: 
5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Jonas
Medverkande: 
Axel Tegnered och Emelia Hansson

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Tema porr

”Tema – Porr” är till för att ge ungdomar verktyg att samtala och analysera porrens positiva och negativa sidor på ett nyanserat sätt. Pornografiska bilder, filmer och texter finns bara ett par musklick bort och därmed är porren mycket lättillgänglig. Denna film med tillhörande uppgifter utgår dock inte ifrån att alla elever har sett porr.

Kom ihåg att påminna eleverna om att inte bli privata och inte samtala om huruvida de själva konsumerar porr eller inte. Det viktiga är att diskutera fenomenet porr och inte enskilda personers sexuella preferenser eller erfarenheter. Det är också viktigt att komma ihåg att porr inte är något homogent och likriktat. Porr och pornografi är ett samlingsbegrepp som omfattar bilder, filmer, serier och litteratur i en mångfald av olika genrer som endast har gemensamt att materialet är till för att skapa sexuell upphetsning. Så tänk på att det eleverna menar med porr kan skilja sig väldigt mycket åt. 

Kursplan

Centralt innehåll, Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning." 

Syfte 
"Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen."

Diskussionsfrågor

  • Finns det fördomar om vilka som tittar på porr och förväntas gilla porr?

  • I medier debatteras ibland porr, ofta kommer frågan kring framställningen av män och kvinnor upp. Är det viktigt att diskutera hur män och kvinnor framställs i porren? Varför eller varför inte?

  • Tror du porr påverkar hur vi ser på våra kroppar, vad som anses manligt och kvinnligt och hur vi ska bete oss sexuellt?

Övningsuppgifter

  • Ge eleverna i uppdrag att i smågrupper diskutera om de tycker att det är viktigt att porren visar upp jämställt sex. Är det viktigare än att actionfilmer och tv-serier är producerade på ett jämställt sätt? Diskutera i mindre grupper och sammanfatta diskussionerna på tavlan tillsammans.
    Material: Whiteboardpenna

  • Porr är ofta ett hett debatterat ämne i media. Dela upp elever i två grupper och låt ena gruppen söka i webbarkiv på tidningswebbplatser och se vilka argument som brukar framföras av porrförespråkare och låt andra gruppen undersöka vilka argument som brukar framföras av antiporrförespråkare. Låt grupperna sammanfatta och redovisa inför helklass.
    Material: Dator

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Svenska, Samhällskunskap, Biologi

Pornografi är ett ämne som ofta väcker många och starka känslor hos människor och åsikterna går ofta isär. Arbeta med att göra associationsövningar kring porr och diskutera sedan kring varför eleverna tror att porr väcker så mycket känslor. Låt eleverna skriva en krönika om vad de själva anser eller hur argumenten på respektive sida ser ut. 
Material: Whiteboardpenna, penna, papper

Om filmen

Längd: 
10 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Olle Waller, Saga Alm Mårtensson och Elli Mokus

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Sexuella rättigheter

Sexuella rättigheter belyser hur synen på kön, sex och jämställdhet har förändrats över tid och hur dagens sexuella rättigheter kommit till. Filmen ger ett historiskt perspektiv på de rättigheter vi har idag och belyser betydelsen av dem i vårt nutida samhälle. Filmen öppnar också upp för samtal och diskussion kring normer och makt, historiskt och idag.

Vi har sju diskrimineringsgrunder i Sverige för att skydda människor mot trakasserier. Det finns också lagar mot sexuella trakasserier och andra sexualbrott så som ofredande och våldtäkt. Men trots att vi har lagar som ska förhindra kränkningar, hatbrott och sexualbrott är dessa brott eller rädslan för dem, något som påverkar mångas vardag.

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet." 

Diskussionsfrågor

  • Vilka konsekvenser kan det få för ens liv om en inte får rösta?

  • På vilket sätt tror du att kön och sexuell läggning påverkar våra möjligheter och villkor i samhället?

  • Hur kan vi mest effektivt jobba för en ökad jämlikhet och jämställdhet på skolan?

Övningsuppgifter

  • Låt eleverna undersöka statistiken för hatbrott, våldtäkter och sexuella trakasserier från SCB och BRÅ. Ge eleverna i uppgift att diskutera i smågrupper hur de tror att dessa brott kan minskas och sammanfatta diskussionen genom en gemensam mindmap på tavlan. Diskutera gärna vikten av att anmäla brott samt vad begreppet ”mörkertal” innebär.
    Material: Dator, whiteboardpenna

  • Ge eleverna i uppgift att välja en av de rättigheter som diskuteras i filmen att fördjupa sig i, exempelvis sexualundervisning i skolan eller aborträtten. Låt eleverna skriv en text eller presentera genom ett rättighetskollage med bilder och förklarande texter att sätta upp i korridoren eller i klassrummet.
    Material: Datorer, kurslitteratur, pennor, färgpennor, stora papper, färg, tidningar för utklipp

  • I skolan ska ingen kränkas på grund av kön, sexuell läggning, könsuttryck, funktionsnedsättning, etnicitet eller tro. Låt eleverna undersöka hur ni på er skola arbetar för jämställdhet och jämlikhet. Intervjua lärare, rektor eller någon från skolans likabehandlingsteam om hur de jobbar för att skapa lika villkor för alla elever. Presentera genom muntlig redovisning och med en text som sammanfattar vad intervjupersonen sagt.
    Material: Penna, papper

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Bild, Historia, Matematik, Svenska, Samhällskunskap, Biologi

Ge klassen i uppdrag att skapa en tidning/blogg med tema sex- och samlevnads rättigheter genom att arbeta ämnesövergripande på olika lektioner med innehållet. Eleverna blir tillsammans en redaktion bestående av skribenter och fotografer. Eleverna kan välja att skriva olika typer av tidningstexter så som reportage, krönikor, insändare, intervjua en barnmorska på ungdomsmottagningen eller varför inte skriva bok och film- recensioner.
Material: Dator, http://sv.wordpress.org/ är en av många gratis bloggportaler

Tips på teman för tidningens olika artiklar:

  • Biologi: Rätten till information om säkrare sex, Rätten att själv få välja partner.
  • Biologi, Samhällskunskap, Historia: Förändring i syn på sexuell läggning. Normer kring sexualitet och sexuella rättigheter, kvinnans kropp och sexualitet nu och då. Klitoris genom historien och förändring i syn på preventivmedel och giftermål, kärlek och relationer.
  • Bild, Samhällskunskap: Mediegestaltning, könsroller och ideal i populärkultur och media
  • Matematik: Statistik över hatbrott, sexuella trakasserier i Sverige och världen.

Om filmen

Längd: 
11 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Martin Skogehall
Medverkande: 
Hans Olsson och Lena Lennerhed

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Sex och lust

Filmen Sex och lust fokuserar på att belysa hur lust och kåthet finns med människan genom hela livet och inte är beroende av personens kön, ålder, könsuttryck eller funktionsförmåga. Temat ger en bredare bild av sex än endast penetrerande vaginalsamlag och lyfter upp olika sexuella praktiker på ett likvärdigt vis.

Det är viktigt att du som lärare inte fokuserar på det negativa med sex och vilka risker som finns, utan talar om sex och sexualitet som något positivt och något som eleverna kan bejaka på olika sätt om de känner för det. En positiv syn på sexualitet som förknippas med njutning, ömsesidighet och lust öppnar upp för att prata om sex på ett tryggt och respektfullt sätt. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper 
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund." 

Diskussionsfrågor

  • Varför får tjejer ibland horrykten om de flörtar, strular eller har sex medan killar blir kungar eller players när de gör samma sak?

  • Finns det skilda förväntningar på hur en kille, tjej eller transperson ska vara i sexuella sammanhang? I så fall, varför det?

  • Kan det vara svårt att prata om att en gillar porr eller kan det vara tabu att berätta att en är nyfiken på att stimulera och smeka analen? Kan det skilja sig åt om det gäller tjejer eller killar?

Övningsuppgifter

  • Ibland talas det om sexuellt handlingsutrymme, att olika människor beroende på exempelvis kön och sexuell läggning kan ha olika möjlighet att leva ut sin sexualitet utan att exempelvis bli kallade hora. Låt eleverna fundera och samtala kring hur samhället kan bli mer jämlikt. Spela in en film/podcast eller skriv en debattartikel kring varför det är viktigt att alla ska ha samma villkor att leva ut sin sexualitet.
    Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.
    Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för Mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/ 
    Material för debattartikel: Dator, penna, papper

  • Fråga eleverna vilken roll de tror heteronormen (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet) har i skapandet av våra identiteter och hur vi uttrycker vår sexualitet? Låt eleverna jobba i smågrupper och sammanfatta diskussionen på tavlan.
    Material: Whiteboardpenna

Om filmen

Längd: 
10 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Martin Skogehall
Medverkande: 
Olle Waller och Saga Alm Mårtensson

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Säkrare sex

Filmen "Säkrare sex" visar hur olika sexuella handlingar har högre eller lägre risk för överföring av smitta. Filmen belyser normer och attityder som gör det svårare att prata om säkrare sexpraktiker och att ta ansvar för att skydda sig vid sexuella kontakter. Filmen syftar till att öka både kunskap och självkänsla för att bejaka sexualiteten på ett ansvarsfullt sätt.

En meningsfull undervisning kring säkrare sex, preventivmedel och sexuell hälsa måste vila på två jämlika byggstenar. Dels behöver vi faktakunskap om hur risker kan undvikas, men lika viktigt är det att på ett avslappnat sätt kunna prata om tankar, attityder och beteenden kring säkrare sex. 

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi, Religionskunskap, Geografi

Säkrare sex är ett lämpligt område att arbeta ämnesövergripande med och bredda perspektiven och blicka ut i världen. Att få tillgång till preventivmedel och kunskap om sex är mycket viktigt, ibland till och med livsavgörande. Hundtusentals kvinnor dör varje år i världen till följd av att de blivit gravida och många människor världen över får hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Låt eleverna göra en utställning om säkrare sex ur ett globalt perspektiv. Nedan föreslås tre olika inriktningar, välj en eller jobba med alla.

1. Den 1/12 är det World Aids Day, gör en faktautställning kring hiv och aids, berätta hur hiv överförs, vad som händer med kroppen, hur bromsmedicin fungerar, vilka delar av världen bromsmedicinen finns och hur personer med hiv bemöts i samhället och hur vi tillsammans kan göra det bättre.

2. Låt eleverna fördjupa sig i hur tillgången till sexualupplysning, preventivmedel och säkra aborter ser ut i olika världsdelar. Skriv gärna ut kartor och gör kollage med förklarande texter.

3. Ge eleverna i uppgift att undersöka hur religioner med dess olika inriktningar ställer sig till användandet av preventivmedel och aborter. Vad säger de heliga skrifterna? Har religionens budskap anpassats till plats och tid när det gäller sexualitet och preventivmedel? Hur ser det ut i praktiken?
Material: Dator, stora papper, färgpennor, möjlighet till utskrift

Om filmen

Längd: 
10 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Olle Waller och Saga Alm Mårtensson

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

På internet vet ingen

På internet vet ingen berättar Malin öppet om sina upplevelser och erfarenheter av sex online och skrivande rollspel. Malin beskriver rollspelet som en chans till sexuell tillfredställelse men också som ett sätt att experimentera med olika identiteter och sidor hos sig själv. Berättelsen kan också väcka tankar kring för- och nackdelar med internet, identitetsskapande och lust.  

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Ge eleverna i uppdrag att läsa boken Sandor/Ida av Sara Kadefors eller se filmen med samma namn. Dela sedan in eleverna i mindre grupper och diskutera följande frågor:

  • Är det lättare att vara sig själv på internet? Varför eller varför inte?
  • Är Internet ett bra ställe att utforska olika sidor hos sig själv?
  • Vad är smarta strategier när det gäller vad en ska berätta om sig själv på internet?
  • Går det att lita på någon som en inte träffat i verkligheten? På vilket sätt kan det vara enklare eller svårare än utanför internet?
  • Vad bör du tänka på om du vill träffa en person utanför internet för första gången?

Om filmen

Längd: 
4 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Malin Klein
Medverkande: 
Saivo Blomdal och Henrik Perälä

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Oskuld är ingen skuld

I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap som heteronormen skapar och hur det påverkar unga människor. Berättelsen kan väcka tankar kring alkoholkonsumtion, sexualitet, identitets- samt integritetsfrågor.

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Alla vet att människor kan vara hetero, homo eller bisexuella. Varför tar många ändå förgivet att folk en möter är heterosexuella och att ett par av samma kön är homosexuella?

  • Vad kan du göra för att förbättra din skola och göra den till en mindre heteronormativ (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet) plats?

Övningsuppgifter

  • Ge eleverna i uppdrag att läsa om heteronormen på umo.se för att sedan kunna diskutera i smågrupper kring heteronormen (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet) i skönlitteratur och medieutbudet.

    • På vilket sätt tror du att det skulle påverka oss om det i högre grad fanns olika relationer representerade i film, böcker och i medier?
    • Varför är det viktigt att det finns olika relationer representerade i film, böcker och i medier?
    • Vilket ansvar tycker du medier och populärkultur har att visa olika typer av relationer och sexuella läggningar?

    Gör en lista på tavlan och låt eleverna tipsa varandra om kärlekshistorier och berättelser som det inte bara handlar om till synes heterosexuella par. 
    Material: Dator, papper, penna

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Hetronormen finns överallt i samhället och därmed också i skolan. Därför är det viktigt att försöka se och utmana normer som gömmer sig i undervisningen och i läromedel. Skolan ska vara ett ställe för alla oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Låt eleverna undersöka hur heteronormen syns på er skola och komma med förslag på hur dessa normer kan utmanas. Ta hjälp av följande frågor eller kom på egna områden att granska.

Sex- och samlevnadsundervisning:

  • Hur beskrivs sexualitet i skolans biologiböcker?
  • Vems sexualitet beskrivs?
  • Finns samkönad kärlek med på bilder i läromedlen i biologi och samhälle?
  • Hur skrivs det om hbtq i läromedlen i biologi och samhälle?
  • Hur ser undervisningen ut när det gäller dans, lär sig alla både föra och följa?

Kärleksdag/temadagar:

  • Vems kärlek talas det om?
  • Vilka filmer visas?

Skolbal/skolfest:

  • Är bordsplaceringen varannan tjej och kille?
  • Måste en dansa med en person av ett annat kön?

Bemötande:

  • Utgår undervisningen ifrån att människor är heterosexuella?
  • Bemöts tjejer och killar med samma förväntningar i klassrummet?
  • Förväntas tjejer och killar att gilla samma eller olika saker?
    Material: Kurslitteratur, dator, papper, penna

Om filmen

Längd: 
4 min
Produktion: 
Grrl Tech Förening
Speaker: 
Ellen

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Mot min vilja

Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja ha sex, samt belyser känslan av svårighet att säga nej. Berättelsen kan också väcka tankar kring alkohol, könsroller och vikten av lyhördhet. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Tror du killen hade sex fast han inte ville för att han trodde att det förväntades av honom?

  • Hade du uppfattat historien annorlunda om huvudpersonen varit en tjej och hon träffat en kille på krogen? Varför eller varför inte?

Övningsuppgifter

  • Låt eleverna se en film som innehåller kärlek, relationer och sex, exempelvis Ligg med mig, Linas kvällsbok eller Fucking Åmål. Ge sedan eleverna i uppgift att göra en minianalys av filmen för att undersöka hur killar och tjejers sexualitet framställs i filmen för att sedan diskutera hur de tror att tittaren påverkas. Frågor som eleverna kan ställa till filmen kan vara:

    • Vem vill ha sex?
    • Vem tar initiativ/förför?
    • Vem vill ha skyddat/ oskyddat sex?
    • Vem är kåt?
    • Vem talar om sex?
    • Vem talar om onani?
    • Vem kollar på porr?
      Material: En film, papper, penna

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Ge eleverna i uppdrag att göra en podcast eller rollspel om något av följande ämne på tre till fem minuter. Bra information hittar eleverna på exempelvis umo.se och okejsex.nu. Avsluta med att lyssna på varandras podcast eller rollspel.

  • Vad är sexuella trakasserier?
  • Vad är ”tjatsex”?
  • Vad är en sexuell gråzon?
    Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.

Om filmen

Längd: 
4 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Oskar Pierrou
Medverkande: 
Johan Kangas och Jenny Jernström

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Mina två mammor

Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende på land och kultur. Berättelsen kan väcka tankar kring självbestämmande och frigörelse från sina föräldrar samt betydelsen av ärlig och öppen kommunikation inom familjen. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Alla vet om att familjer kan se ut på många olika sätt, men ändå ser vi nästan bara mamma-pappa-barn-familjer i nyheter och i populärkultur. Hur tror du att vi människor påverkas av att det visas få alternativ till kärnfamiljen?

  • Håller ni med tjejen i filmen om att Sverige är ett öppet land vad det gäller att prata om sex och visa olika sorters kärlek och sätt att bilda familj på? Hur kan Sverige och andra länder bli mer inkluderande vad gäller olika sorters kärlek och sätt att bilda familj på?

Övningsuppgifter

  • Nedan finns olika betydelsefulla händelser för hbtq-personers rättigheter i Sverige. Ge eleverna i uppgift att välj en av dem eller någon annan och skriv en nyhetsartikel om händelsen.

    • När och hur gick det till när Socialstyrelsen ockuperades 1979?
    • När och hur gick det till när sjukdomsstämpeln togs bort?
    • När och hur gick det till när partnerskapslagen instiftades?
    • När och hur gick det till när det blev möjligt för samkönade par att adoptera?
    • När och hur gick det till när Sverige fick en könsneutral äktenskapslagstiftning?
    • När och hur gick det till när Sverige avskaffade tvångssteriliseringen av transsexuella?
    • När och hur gick det till när lesbiska par kunde skaffa barn genom assisterad befruktning i Sverige?
    • När och hur gick det till när kriminaliseringen av homosexuella handlingar försvann?
    • När och hur gick det till när barn- och elevombudslagen omfattades av sexuell läggning samt könsidentitet och könsuttryck?
    • När och hur gick det till när alla blev byxmyndiga vid samma ålder oavsett sexuell läggning?
      Material: Dator, papper, penna

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Engelska

Låt eleverna undersöka hur människors levnadsvillkor liknar eller skiljer sig åt gällande sexuella rättigheter ut i olika samhällen, i Sverige och länder där engelska är det eller ett av de officiella språken. Exempel på frågor att arbeta med kan vara:

  • Hur ser situationen ut för kvinnor i Indien? Skiljer det sig mycket beroende på samhällsgrupp och region?
  • Har hbtq- personer samma rättigheter som heterosexuella i alla länder?
  • Hur ser situationen ut för transpersoner ut i Sydafrika? Skiljer det sig mycket beroende på samhällsgrupp?
  • Har alla länder obligatorisk sexualundervisning?
  • Är det lätt och att få tag på preventivmedel?
  • Hur ser möjligheten till abort ut på Irland?
  • Vilket var världens första land att öppna upp för samkönade par att gifta sig?
  • Vilka länder har ett tredje kön vid registrering och för pass?

Presentera genom att hålla en kort presentation inför klassen eller mindre grupper.
Material: Dator, kurslitteratur, papper, penna

Om filmen

Längd: 
5,5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Cailin Lang
Medverkande: 
Emelia Hansson, Carin Bräck och Katarina Blom

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Min kropp och jag

I filmen Min kropp och jag belyser vi kroppen i relation till skönhetsideal, normen om funktionsfullkomlighet och föreställningar om manligt och kvinnligt. Temat behandlar även könsroller och ideal inom idrotten och dilemman som uppstår när normen utmanas eller bryts.

Funktionsnedsättningar, synliga och osynliga, glöms ofta bort i undervisningen och osynliggörs i populärkultur såväl som i läromedel. Som lärare är det viktigt att se hela människan, ingen person är sin funktionsnedsättning utan personen har en funktionsnedsättning. Inte heller är funktionsnedsättningen något en ska behöva definiera sig själv genom. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper 
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Hur mycket tänker du på hur din kropp ser ut jämfört med hur den fungerar?

  • Hur viktigt är det att visa om du är tjej eller kille?

  • Varför anses vissa kläder, färger och mönster passa bättre på ett kön och sämre på ett annat?

Övningsuppgifter

  • Låt eleverna tillsammans göra två kollage, ett med alla män de hittar i reklamannonser i papperstidningar eller på internet och ett med alla kvinnor de kan hitta i reklamannonser i papperstidningar eller på internet. Diskutera tillsammans med eleverna kring de två kollagen, vilka normer (etnicitet, funktionsnormer, könsuttryck, skönhetsideal) och budskap som finns i bilderna? Vilka konsekvenser har normerna för enskilda människor och för samhället i stort? Avsluta övningen med att låta eleverna enskilt skriva hur de tror att ensidig och stereotyp gestaltningen av män och kvinnor påverkar ungdomars identiteter och kroppsuppfattning.
    Material: Veckotidningar, dagstidningar, dator, stora papper, färgpennor, lim, papper, penna

  • Låt eleverna titta på umo.se:s film ”Om könsidentitet och könsuttryck och diskriminering” i serien ”Du har rätt att behandlas rättvist”. Låt sedan eleverna läsa diskrimineringslagstiftningen och diskutera filmen i mindre grupper och samtala om hur skolan kan bli en mindre normativ plats där alla oavsett könsidentitet kan trivas och känna sig trygga. Grupperna presenterar sina tankar för varandra avslutningsvis.
    Material: Dator

  • Låt eleverna granska sportdelen i en tidning eller webbplats eller ”sporten” i tv-nyheterna. Låt dem räkna hur många reportage/inslag som handlar om kvinnors idrottande och hur många som handlar om mäns och hur många av inslagen som handlar om handikappidrott. Låt sedan eleverna diskutera vilka konsekvenser den får för kvinnor, mäns och personer med funktionsnedsättnings idrottande och synen på män, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar i allmänhet.
    Material: Dator, Morgon/kvällstidning

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Bild, Historia, Svenska, Samhällskunskap, Biologi, Religionskunskap, Idrott och hälsa

"Jag och min kropp” kan fungera som ett startskott för att börja arbeta med området hälsa i bred bemärkelse. Motion och kost är viktiga delar av hälsan men här ges också möjligheten att diskutera relationer, jämställdhet, säkrare sex, kroppsideal, könsroller och funktionsnedsättning. 

Låt klassen starta en hälsoblogg. Ge eleverna i uppdrag att skriva texter och spela in sig själva där de talar om olika delar av den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Nedan finner du exempel på ämnen som rör den fysiska, psykiska och sociala hälsan i olika ämnen. Eleverna väljer själva vinkel eller diskuterar fram detta i grupper.

  • Biologi 7-9: Alkohol, droger och sex, könssjukdomar och säkrare sexpraktiker, sociala relationer.
  • Samhälle 7-9: Jämställdhet och jämlikhet, hur ungdomar påverkas av heteronormen, skönhetsideal, sexism och sexuella trakasserier i skolan
  • Historia 7-9: Hur synen på hälsa har förändrats, hur möjligheten till sexuell hälsa och preventivmedel förbättrats under 1900- talet, hur synen på homo- och bisexuella och möjligheten att leva öppet förändrats under 1900- talet.
  • Religion 7-9: Stereotyper och könsroller, hur hälsan påverkas av att exkluderas på grund av en transidentitet eller sexuell läggning, Hur sex och lust formar identiteten och påverkar hälsan, sexism och sexuella trakasserier i skolan
  • Bild 7–9: Vilka ideal förmedlas i bilder och hur påverkar det ungdomars självbild
  • Idrott 7-9: Motions positiva inverkan på hälsan, kroppsideal, stereotypt manligt och kvinnligt motionerande eller idrottsutövande, funktionsnormer
  • Svenska 7-9: Muntlig och skriftlig kommunikation
    Material: Dator, http://sv.wordpress.org/ är en av många gratis bloggportaler, (Vid videoinspelnnig kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/)

Om filmen

Längd: 
10,5 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Anja Hirdman, Håkan Larsson och Olle Waller

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Min första kärlek

Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen ungdomar världen över har när det gäller att dejta, träffas och lära känna varandra. Filmen kan väcka tankar kring ungdomars identitetsskapande i relation till samhället och kultur. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Hur tror du det påverkar ungdomar att inte kunna snacka med varandra öppet?

  • Hur tror du internet och möjligheten att ta kontakt online har förändrat ungdomars vardagsliv?

Övningsuppgifter

  • Haider och hans tjej var tvungna att smyga med sin kärlek, ses på café och när ingen annan var hemma. I många länder är också bi- och homosexuella personer tvungna att smyga med sin kärlek och sina partners. Låt eleverna undersöka i vilka länder det är olagligt med homosexualitet eller samkönade sexuella handlingar. Resultaten presenteras genom att eleverna skriver ut en karta där de tillsammans kan markera de aktuella länderna. Diskutera sedan vad detta innebär för hbtq-personer och möjlighet till demokrati. Avsluta genom att låta eleverna skriva en text ur ett mänskligt rättighetsperspektiv kring hbtq-personers situation i världen.
    Material: Dator, papper, penna

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Internet ger stora möjligheter att lära känna nya vänner och hitta kärleken, men internet innebär också risker. Ge eleverna i uppdrag att söka svar på nedanstående frågor och diskutera med varandra. Avsluta gärna med en diskussion i helklass eller i mindre grupper.

  • Hur ska en tänka när en skickar bilder?
  • Kan jag polisanmäla någon som lägger upp bilder på mig som jag inte gillar?
  • Hur hanterar en situationer där chattpartnern eller skypepartnern blir hotfull eller hotar att sprida bilder?
  • Var kan en få hjälp om en behöver stöd?
  • Om jag ska träffa min kontakt utanför internet, vad ska jag tänka på då?
    Material: Kurslitteratur, dator

Om filmen

Längd: 
3,5 min
Produktion: 
Haider
Speaker: 
Haider

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Klämd mellan två kulturer

I berättelsen Klämd mellan två kulturer får vi följa en kvinna som hjälper Maja att få ett nytt liv bortom sin kontrollerande familj, där hon själv kan välja sitt liv och partner. Berättelsen kan väcka tankeställare kring hur familjen formar identitet. Den kan också väcka tankar kring samhällsproblem som våld i nära relationer. 

* När vi i På tal om 6 talar om hedersproblematik, menar vi hot, våld och förtryck i hederns namn. Med heder menar vi den kontroll som riktas mot en person i familjen, släkten eller i en annan form av gemenskap på grund av den skam och vanära familjen/släkten/gemenskapen upplever sig ha drabbats av genom att någon medlem bryter mot de normer och regler som finns inom gruppen. Hedersproblematik är inte bundet till någon särskild religion, samhällsklass, land eller kulturell tillhörighet. Hedersproblematik bör ses som en global och religiöst obunden problematik.

En bra tumregel är att ha ett rättighetsperspektiv i undervisningen, då kan en allmänt tala om allas rättigheter utan att tala om specifika grupper och då riskerar att reproducera stereotypa bilder. Om du tycker det känns knepigt, ta då hjälp av dina kollegor eller ta kontakt med närmaste kvinnojour och bjud in dem att tala om ämnet i klassen. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet."

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • I Sverige är det förbjudet att tvinga någon att mot sin vilja exempelvis gifta sig, men vet du vilka rättigheter du har att själv bestämma över din kropp och dina livsval? Vet du var du kan vända dig om du eller någon i din närhet är utsatt för våld eller förtryck eller diskriminering?

  • Borde skolan tala mer om vilka rättigheter ungdomar har? Varför eller varför inte?

Övningsuppgifter

  • Ge eleverna i uppgift att undersöka vad det är för skillnad mellan hedersvåld och våld i nära relationer och på vilka olika sätt våldet kan se ut och vart det går att söka hjälp och att anmäla. Låt eleverna jobba enskilt och avsluta med en gemensam genomgång och diskussion kring hur samhället kan förhindra våld i hemmet.
    Material: Dator, kurslitteratur

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Historia, Samhällskunskap, Biologi

Ge eleverna i uppdrag att undersöka hur ”hederskulturen” såg ut i det svenska bondesamhället och vilka konsekvenser det fick. Eleverna redovisar genom att diskutera i grupper och gör sedan tillsammans ett kollage med förklarande texter och illustrationer.
Material: Dator, kurslitteratur, papper, penna, färgpennor, färgat papper

Om filmen

Längd: 
4,5 min
Produktion: 
Fitore Osmanaj
Speaker: 
Suzanna Mocevic
Medverkande: 
Katarina Rodopoulus

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Killen bredvid

Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och äktenskapets betydelse för identitetsskapandet. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett den kortfilmsberättelsen?

  • Vilket ansvar tycker du att medier har att belysa orättvisa villkor som finns i samhället?

  • Tycker du på att politiker gör tillräckligt mycket för att få bort bi-, homo- och transfobi i samhället? Vem är det som har störst ansvar? Hur kan du själv påverka?

Övningsuppgifter

  • Heteronormen (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet) skapar problem i samhället och gör att många hbtq-ungdomar mår dåligt. Ge eleverna i uppdrag att läsa om heteronormativitet på umo.se och ta reda på varför den normen ställer till problem. Dela sedan in klassen i olika grupper eller par och låt dem undersöka hur er kommun jobbar för att skapa en bättre miljö för alla ungdomar. Intervjua lokalpolitiker via mail eller telefon, eller varför inte bjuda in till en paneldebatt med hela skolan?

    Till lärare rekommenderar vi ungdomsstyrelsens rapport ”Hon Hen Han” (2010), som är en analys av hälsosituationen för homo- och bisexuella och transungdomar. Rapporten och en kort sammanfattning finns gratis att ladda ner från ungdomsstyrelsens webbplats.
    Material: Dator

Om filmen

Längd: 
4,5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Joacim Benes

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Kärlek och relationer

I Kärlek och relationer diskuteras olika typer av relationer och hur normer och förväntningar påverkar synen på kärleksrelationer. Filmen presenterar olika relationsbildningar på ett likvärdigt sätt och vill bredda synen på kärlek och relationer och tar även upp vänskapsrelationer och kk-relationer.

När det i skolan talas om relationer är det viktigt att skapa ett inkluderande klimat där heteronormen utmanas och du som lärare bör därför påpeka att kärleken kan vara samkönad eller olikkönad, öppen eller monogam. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper 
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet." 

Diskussionsfrågor

  • På vilket sätt tror du normer och föreställningar kring kärlek och förhållanden påverkar dig och andra unga?

  • I filmen talas det om heteronormen (en norm som utgår ifrån att kvinnor är feminina, män är maskulina och att dessa åtrår varandra och förväntas vilja leva i monogam tvåsamhet). Kan du komma på egna exempel där du tycker heteronormen syns?

  • Tror du att det finns olika förväntningar på tjejer och killar i kärleksförhållanden och i kompisrelationer?

Övningsuppgifter

  • Låt eleverna bli journalister. Be dem skriva ett reportage kring rätten att inte giftas bort och rätten att själv välja partner. I reportaget är det viktigt att det framgår vilka rättigheter en har som individ och vad en ska göra om en själv eller någon annan riskerar att giftas bort. Bra information finns exempelvis på webbplatsen www.dinarattigheter.se.
    Material: Dator, papper, penna

  • Låt eleverna enskilt eller i par välja en relationsnorm som lyfts upp under filmen, exempelvis tvåsamhetsnorm eller heteronorm, och diskutera vilka konsekvenser den får för enskilda individer och för samhället. Eleverna kan presentera sina tankar genom en insändare/debattartikel/podcast.
    Material för Podcast: Dator, ev kurslitteratur USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.
    Material för insändare/debattartikel: Dator, ev kurslitteratur

Om filmen

Längd: 
10 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Olle Waller och Saga Alm Mårtensson

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Kärlek i plural

Kärlek i plural vidgar synen på kärleksrelationer och visar på olika relationsbildningar. Berättelsen problematiserar exklusivitet och tvåsamhet genom att resonera kring bland annat osäkerhet och svartsjuka. Filmen kan väcka tankar kring relationsnormer, kärlek och förväntningar på partners. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet."

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Tror du din syn på kärlek är formad av film och tv-serier?

  • Ingen skulle fråga hur en bara kan vara kär i en enda människa när det finns miljarder att välja på. Varför tycker en del att det är okej att ifrågasätta personer som är kära i flera personer?

Övningsuppgifter

  • Skriv upp ordet ”Relationer” på tavlan och låt ungdomarna associera fritt. Fråga gärna vilka olika typer av relationer som ungdomarna kommer att tänka på och hur dessa kan kännas. Följ upp med att belysa mångfalden av relationer och känslor som kommit upp på tavlan.
    Material: Whiteboardpenna

Om filmen

Längd: 
4 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Tessan Nordemar

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Jag vill inte vara hemlig längre

Kortfilmsberättelsen Jag vill inte vara hemlig längre handlar om Ann-Christine, hennes transidentitet och längtan efter att få leva ut sitt sanna jag. Berättelsen kan väcka tankar kring snäva könsnormer och förväntningar baserade på kön. 

Kursplan

Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Samhällsresurser och fördelning
"Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett den kortfilmsberättelsen?

  • Varför finns det vissa saker som anses passa bättre för tjejer och andra för killar?

  • Transpersoner eller personer med könsöverskridande uttryck syns sällan i populärkulturen eller i nyheter och samhällsprogram. Vilka konsekvenser tror du det får, för enskilda individer och samhället i stort?

Övningsuppgifter

  • I Sverige finns det ett antal diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagstiftningen, en av dem är könsöverskridande uttryck. Vilka är det andra och hur funkar de? Gör ett kollage, skriv och förklara hur dessa lagar funkar, var en ska anmäla om en känner sig diskriminerad etc. Du kan också dela in klassen i grupper och spela in en podcastserie, där varje grupp har en diskrimineringsgrund att berätta om.

    Material för kollage: Dator eller diskrimineringslagstiftningen utskriven, penna, papper, färgpennor
    Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Ge eleverna i uppdrag att undersöka vad nedanstående ord betyder och gå sedan igenom dem gemensamt. Låt sedan eleverna läsa sammanfattningen av rapporten Hon, Hen, Han (2010) från Ungdomsstyrelsen. Sammanfattningen går att ladda ner gratis från ungdomsstyrelsens webbplats. Diskutera sedan texterna tillsammans och skriv en lista på saker som klassen och hela skolan kan förbättra för att skapa en miljö som alla kan trivas i.

  • Biologiskt kön
  • Juridisk kön
  • Könsidentitet/mentalt kön
  • Könskorrigering
  • Könsuttryck
  • Transperson
  • Cisperson
  • Transgender
  • Transperson
  • Transsexualism
  • Transexuell
  • Transvestit

Material: Dator, sammanfattningen av rapporten Hon, Hen, Han (2010), Whiteboardpenna

Om filmen

Längd: 
5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Ann-Christine Roxberg

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Jag skäms inte över att ha HIV

I Jag skäms inte över att ha hiv berättar Åsa hur hon själv och omgivningen reagerade på hennes hiv-status och hur det är att leva som hiv-positiv i Sverige idag. Berättelsen kan väcka tankar kring stigma, fördomar och okunskap.   

 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Vilka fördomar och okunskap om hiv finns i din närhet? Hur tror du att en på bästa sätt tar död på fördomarna?

  • Under 1980- talet skrev medierna mycket om hiv, också sådant som inte var sant och många blev rädda för personer som hade hiv. Tror du samma sak skulle kunna hända igen om en okänd sjukdom kom till Sverige?

Övningsuppgifter

  • Titta på eller läs utdrag ur Jonas Gardells serie Torka inga tårar utan handskar, alternativt se hela filmen. Dela upp klassen i smågrupper och låt dem diskutera kring hur det skulle se ut om hiv hade kommit till Sverige idag.
    Material: Film/Tv-serie/bok Torka inga tårar utan handskar av Jonas Gardell

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Låt eleverna lära sig mer om hiv i världen och hur smittspridningen skulle kunna minskas. Ge eleverna i uppdrag att söka svaren på följande frågor:

  • På vilka platser i världen är hiv vanligt?
  • Hur många lever med hiv i Sverige?
  • Kan alla människor få den livsviktiga bromsmedicinen? Vilka kan, eller kan inte få den?
  • Var i världen finns det tillgång till kondomer?
  • Är det en mänsklig rättighet att få kunskap om hur en skyddar sig mot hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar?

Låt eleverna presentera den fakta de hittat genom att spela in en kortfilm eller gör en podcast med hiv-tema. Alternativt kan eleverna göra en faktautställning kring HIV runt 1/12 då det är World Aids Day och berätta om hur HIV smittar, vad som händer med kroppen och hur personer med hiv bemöts i samhället och hur vi tillsammans kan göra det bättre.
Material för Podcast: Dator, USB-mic, För PC gratisprogrammet Audacity som går att klippa i. För Mac finns Garageband där en också kan redigera.
Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/
Material för utställning: Kurslittertur, dator, penna, färgat papper, färgpennor, kartor

Om filmen

Längd: 
6 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Åsa

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Jag ÄR inte min synskada

I filmen Jag ÄR inte min synskada berättar en kille på 26 år om att få självförtroende och hitta modet att våga träffa någon. Berättelsen tar upp föreställningar kring personer med funktionsnedsättning, men också om hur ens egna fördomar kan se ut och komma till uttryck. Filmen kan också väcka tankar kring betydelsen av bekräftelse och närhet. 

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Hur kan fördomar mot personer med funktionsnedsättning bli färre?

  • I populärkultur ser vi sällan personer med synliga eller osynliga funktionsnedsättningar som är kära, kåta eller har sex. Vilka konsekvenser får det för enskilda människor och samhället i stort?

Övningsuppgifter

  • Låt eleverna granska sina läromedel i par eller grupper om tre och diskutera följande frågor eller hitta på egna. Avsluta övningen med att diskutera vilka konsekvenser det får för personer med funktionsnedsättning och samhället i stort.

    • Hur skildras funktionsnedsatta och normater (personer utan funktionsnedsättning) i din lärobok?
    • Vad står det om sex och funktionsnedsättning?
    • Har personer som är på bild i böckerna eller läromedlet någon synlig funktionsnedsättning
      Material: Kurslitteratur, information kring funktionsnormer finns på umo.se

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Svenska, Samhällskunskap, Biologi

Ge eleverna i uppdrag att skriva en artikel på temat ”ungdomar, sexualitet och mångfald”. Vilka olika normer och samhällsstrukturer är det som formar ungdomars syn på sex? Är det nyheter, skolan och läroböcker som formar vår syn på omvärlden? Eller är det Hollywoodfilmer, skönhetsideal, porren och modeindustrin som påverkar tonåringar mest? Låt ungdomarna först diskutera i mindre grupper och hitta sin vinkel.

Om filmen

Längd: 
4 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Andy
Medverkande: 
Johan Kangas och Jenny Jernström

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Ingen är ju perfekt

Ingen är ju perfekt är en berättelse som kretsar kring skönhetsideal och könsstereotyper. 19-åriga Anton berättar om sina killkompisars syn på hur den perfekta tjejen ska se ut och den jargong om skönhetsideal som han upplevt i omklädningsrummet efter hockeyträningen. Anton berättar också vad som händer när han vill bryta mot modetrender och skönhetsideal. Berättelsen kan väcka tankar om normer som finns kring manlighet och skönhetsideal och hur det påverkar hur vi talar om och ser på varandra.

Kursplan

Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Hur ser du på dagens skönhetsideal och hur påverkar idealen samhället tror du?

  • Tycker du tidningsförlag, journalister, bloggare och modeskapare har ansvar att skapa hälsosamma kroppsideal som liknar genomsnittskroppen?

Övningsuppgifter

  • Ge eleverna i uppgift att lära sig vad sexism är och hur det kommer till uttryck genom exempelvis reklam. Använd dig av Reklamombudsmannen (http://reklamombudsmannen.org/) där det finns exempel på dömda och friade reklambilder. Låt eleverna sedan ha en kritisk diskussion kring vad texten och bilderna har för budskap och hur eleverna skulle önska att mode- och skönhetsbilder såg ut.
    Material: Dator

Om filmen

Längd: 
3,5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Anton
Medverkande: 
Zebastian Westin

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Hur jag ser på porr

I Hur jag ser på porr delar Julia 19 år öppet och ärligt sin syn på porr och hur tjejer respektive killar i hennes närhet förhåller sig till porr. Julia tror att ungdomar påverkas av porr genom att den ger falska förväntningar på njutning och sex. Filmen kan också väcka tankar kring porr som industri och om porr på Internet.    

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning."

Information och kommunikation
"Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Tror du porr påverkar hur ungdomar ser på sex och hur de har sex?

  • Julia menar att det endast finns lite porr som är till för heterotjejer, Hur kommer det sig? Varför är det så?

Övningsuppgifter

  • Tjejen i filmen menar att tjejer inte kan snacka öppet om att de tittar på porr eller är nyfikna, Håller eleverna med eller tycker de annorlunda? Låt eleverna prata om vad de tror att det i så fall kan bero på. Fråga sedan om det finns andra områden som är svårare för tjejer än killar att tala högt om, exempelvis onani, antal sexpartners, eller antalet hångelpartners. Be också eleverna att komma med idéer kring hur det sexuella handlingsutrymmet kan bli mer jämlikt.

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Bild, Samhällskunskap

Låt eleven välja en modebild/reklambild som de på något sätt skulle vilja göra om. Det kan handla om att visa samkönad kärlek, modeller med sunda och hälsosamma kroppar eller att fota bilder där både tjejer och killar får ta plats och vara aktiva. Låt fantasin flöda! Ge eleven i uppdrag att skriva och förklara vad hen vill göra om med originalbilden och hur en tänker att slutbilden ska se ut och vad den ska förmedla. Eleven kan börja med att skriva en arbetsbeskrivning/en plan över hur arbetet ska gå till för att sedan arrangera ett foto.
Material: modemagasin, veckotidning, papper, penna, kamera/mobiltelefon

Om filmen

Längd: 
5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Julia
Medverkande: 
Savio Blomdal

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Från flicka till bög

I Från flicka till bög beskriver killen i filmen resan genom sin pågående könskorrigering. Killen berättar om människors inskränkthet och om hatbrott genom mordhot, men han berättar också om familjens och de nya vännernas stöd. Berättelsen beskriver vikten av att kunna vara sig själv fullt ut och längtan efter att få smälta in. Berättelsen kan också väcka tankar kring bi-, homo- och transfobi samt snäva könsnormer i samhället.  

Kursplan

Centralt innehåll, Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Hur tror ni det påverkar människor att oprovocerat utsättas för hot om våld?

  • Hur stor del av din identitet och självbild påverkas av ditt kön?

Övningsuppgifter

  • Ge eleverna i uppgift att arbeta med bi-, homo- och transfobi och heteronormen. Låt eleverna läsa om bi-, homo- och transfobi och heteronormativitet på umo.se för att sedan titta på umo:s sju filmer på temat ”Du har rätt att behandlas rättvist". Låt eleverna hämta inspiration för att sedan i smågrupper själva göra liknande sketcher där normerna görs synliga genom att vända på perspektiven. Om ni har möjlighet kan även dessa sketcher filmas.
    Material: Dator, papper, penna
    Material för film: Dator, kamera/mobiltelefon för inspelning, gratisprogrammet Movie Maker för PC och Imovie för mac. Gratis musik http://freemusicarchive.org/, http://www.freesound.org/

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Samhällskunskap, Biologi

Låt eleverna se filmen Boy's don't cry. Ge varje elev i uppgift att komma på en diskussionsfråga att prata om i smågrupper efter filmen. Ge sedan smågrupperna i uppdrag att fundera kring hur hatbrott och kränkningar kan minska med start på den egna skolan. 
Material: dator, projektor, filmen Boy's don't cry

Om filmen

Längd: 
5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Alex
Medverkande: 
Helena Engberg

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Får man bli kär i vem fan som helst?

I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland kompisar. Berättelsen kan väcka tankar kring bland annat kategoriseringen av kön, kärlek och sexualitet. 

Kursplan

Centralt innehåll, Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning." 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker du efter att ha sett kortfilmsberättelsen?

  • Anna tycker de sexuella läggningarna, hetero-, homo- och bisexualitet, skapar avstånd och delar in människor i fack. Håller du med eller tänker du annorlunda?

  • På vilket sätt är sexualiteten en del av vår personlighet och identitet?

Övningsuppgifter

  • En del som inte vill sätta ord och definiera sin sexuella läggning eller sitt kön kallar sig för queer. Ge eleverna i uppgift att läsa mer om begreppet på umo.se. Vad betyder ordet och varifrån kommer begreppet? Låt eleverna förklara med egna ord i text och berätta om i vilka olika sammanhang ordet queer används.
    Material: Dator, penna, papper

Ämnesövergripande övning

Övning för följande skolämnen: Svenska, Samhällskunskap, Biologi

Låt eleverna välja en bok som handlar om kärlek och relationer, förslagsvis Sara Kadefors Sandor Slash Ida, Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg eller Emma Hambergs Linas kvällsbok. Diskutera sedan i samtal eller i skrift kring hur bokens huvudpersoners sexuella läggning, könsuttryck, kön, funktionsförmåga och socioekonomiska bakgrund påverkar deras självbild och levnadsvillkor. Är huvudpersonernas kärlek/sexualitet innanför eller utanför samhällsnormerna och vilken betydelse har det? Hade historien varit annorlunda om huvudpersonen hade haft ett annat kön, könsuttryck eller sexuell läggning?
Material: Bok, papper, penna

Om filmen

Längd: 
3,5 min
Produktion: 
Anna Sivertsson och Matilda Henningsson
Speaker: 
Anna Vinsell
Medverkande: 
Madelene Larsson och Kevin Magnusson Björk

OBS! Filmen får ej användas i undervisning - enbart för påseende! Köp ett filmpaket med högupplösta filmer

Att säga ja och nej

I filmen Att säga ja och att säga nej belyser rätten att definiera sina egna gränser för att både kunna säga ja och nej till sex. Filmens fokus är kommunikation, att våga berätta vad en vill, att våga ta initiativ, men också att kunna ta emot ett nej på ett respektfullt sätt. ”Tema- Att säga ja och att säga nej” vill uppmuntra till att både tänka kring ömsesidighet och att ärligt kommunicera om sex.

Som lärare är det viktigt att komma ihåg att tjejers och killars lust är lika olika som lika och att det i hög grad är normer kring killars och tjejers sexuella handlingsutrymme som påverkar hur detta uttrycks. Medelåldern för den sexuella debuten är 16 år men åldern varierar kraftigt, tjejer debuterar generellt något tidigare än killar. Majoriteten är nyktra och beskriver sin sexdebut (med en partner) som en positiv upplevelse. Som fortbildning rekommenderar vi dig att läsa UngKAB och ta del av ungdomars attityder och sexuella hälsa. Undersökningen hittar du här.

Kursplan

Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
"Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning." 

Diskussionsfrågor

  • I samhället finns det föreställningar om att killar skulle vilja ha sex väldigt ofta. Vilka konsekvenser kan de få? 

  • I samhället finns det föreställningar om att tjejer inte skulle vilja ha sex så ofta. Vilka konsekvenser kan de få?

  • I vilka situationer tycker du att normer om kön eller könsroller blir tydliga?  

Övningsuppgifter

  • År 2010 startade en diskussion på twitter under #prataomdet. Ta reda på vad #prataomdet handlade om och varför många människor tyckte det var en viktig diskussion. Finns det någon # som du skulle vilja starta och varför tycker du det är en viktig diskussion? Diskutera i smågrupper och redovisa # förslag på tavlan. 

  • Låt klassen surfa in på polisens hemsida och undersöka vilka sexualbrott som finns och varför det är viktig att anmäla om någonting har hänt. Gå igenom tillsammans på tavlan för att sammanfatta diskussionerna. 

Om filmen

Längd: 
11 min
Produktion: 
Belleville Film
Speaker: 
Agnes Forstenberg och Edvin Bredefeldt
Medverkande: 
Olle Waller och Saga Alm Mårtensson